Bevara det gamla – om det är vackert

Föreningen består ursprungligen av 164 lägenheter fördelade på elva hus i centrala Malmö, byggda 1988-1991.

Byggherre var Skanska och arkitekten heter Ulla Söderberg. I en intervju i Sydsvenskan i juli 1988 sa hon: – Utgångspunkten för mig var att bevara så mycket som möjligt av det gamla. Men bara om det var vackert! Och särskilt vackra var husen mot Mjölnaregatan.

Tornet, som hade stått oanvänt under långa perioder, renoverades och tre ny lägenheter kunde tas i bruk år 2013- Föreningen har således 167 lägenheter numera.

Dessvärre visade det sig att husen inte gick att rädda. Dessutom hade ett brunnit ner. Men då bestämde vi oss istället för att bygga upp dem efter de gamla fasadritningarna, konstaterade Ulla Söderberg i intervjun

Arbetarförstad

Kvarteret Örnen ligger i den del av Malmö som började byggas ut på 1800-talet, då stadens betydelse som industristad blev tydlig. Den första arbetareförstaden byggdes i det område som idag utgörs av Lugnet.

Under perioden 1860-1880 fördubblades befolkningen och detta tvingade fram stora stadsplaneprojekt som Rörsjöstaden och Sofielund. Bostadsnöden var stor och arbetarna fick bli hyresgäster hos byggmästare eller lita till sina gemensamma krafter.

I början av 1880-talet bildades Malmö Arbetares Bostadsförening med syfte att ge sina medlemmar bostäder. 1883-85 byggde bolaget tre hus i kvarteret Falken vid Mjölnaregatan. Marken skänktes av mjölnare Anders Persson, därav namnet på gatan framför husen.

Gatan är också känd som födelseplatsen för skådespelaren Edvard Persson (1888-1957), enligt legenden gjorde han sina första scenframträdanden på gårdarna i kvarteret.

Husen rustades upp i slutet av 1980-talet och man har bevarat utseendet hos några typiska arbetarebostäder från tiden för Malmös industriella genombrott

Första husen i kvarteret Örnen

Ungefär samma år som Arbetareföreningens hus kom till, byggdes de första husen i kvarteret Örnen, på andra sidan Mjölnaregatan. Dessa hus har ej kunnat bevaras i sitt ursprungliga skick, utan de nya byggnaderna har utformats med de gamla som förebilder för att på så sätt bevara en sammanhållen 1800-talsmiljö.

I kvarterets norra del byggdes 1902 en bad- och tvätterianläggning. Badhusets höga skorsten, som vi idag har kvar i form av den nedersta delen, byggdes 1903. Samma år installerades en hiss, som inte längre finns kvar. Bottenvåningen var avsedd för andra klassens badare och till den övre, vackert inredda, släpptes bara de med tjockare plånböcker in.

Ett tvätteri fanns på tredje våningen och överst ett mindre vattentorn

Lachmannska huset

Gathuset ut mot Föreningsgatan, framför badhuset, byggdes 1882 och var bostad för innehavaren av bad- och tvättinrättningen, direktör Lachmann.

Han hyrde under en period ut bottenvåningen till Kooperativa Föreningen Pan, som bildats på initiativ av Axel Danielsson. Kooperationstanken fortsatte att odlas i fastigheten genom att Solidar så småningom kom att driva tvättinrättningen.

Portalerna på båda sidor om gatuhuset uppfördes 1902. Dessa portaler, Lachmannska huset och badhusets entrétorn har bevarats och ingår i den nya bebyggelsen.

Öster om Örnen, på andra sidan Norra Skolgatan, ligger kvarteret Morkullan. Dessa hus byggdes något senare än husen längs Mjölnaregatan.

Här finns Sveriges första Folkets Hus senare Ungdomens hus, även det efter initiativ av Axel Danielsson. I byggnaden drev Studioteatern teaterverksamhet till 1995. Lokalerna har sedan dess använts för olika ändamål